Villaföreningen har kontaktats av ATEA som är specialister på att anlägga och ansluta fastigheter till så kallade fibernät och vill undersöka om detta kan vara något som kan vara av intresse för medlemmarna.

Exakt hur erbjudandet ser ut inte klart men sannolikt kommer priset per hushåll att bero på hur stor andel av villaägarna som väljer att ansluta sig. Det finns olika möjliga upplägg för att finansiera själva anslutningen, en variant är till exempel att teckna ett abonnemang hos en tjänstelevantör och samtidigt betala för anslutningskostnaden för fiberanslutningen inbakat i priset.

Viktigt att poängtera är att anslutningen som sådan levereras av ett företag. Sedan tecknas ett avtal med någon operatör för tjänsterna man är intresserad av.

Vad är då ett fibernät och vad är nyttan med det?

Fiberoptiska kablar används idag för att kunna utnyttja den allra senaste tekniken för överföring av data. Fiberns kapacitet är näst intill obegränsad och nätet är dessutom mycket driftsäkert. Eftersom den tillgängliga bandbredden via ett fibernät endast är beroende av den utrustning som man använder sig av så är det en framtidssäkrad högkvalitativ anslutning.

Dom tjänster som idag kan levereras till ett fiberanslutet hem är i första hand Telefoni, TV och Internet. Det handlar då om digital-TV med ett enormt kanalutbud och Video On Demandi som inom en snar framtid kommer att levereras i HD-kvalitet (High Definition - mycket hög bildkvalitet). Telefonin erbjuds i form av IP-telefoni, fungerar på precis samma sätt som vanlig fast telefon och man behåller sitt vanliga telefonnummer. Internet slutligen kan erbjudas i ett antal olika hastighetsalternativ - ända upp till 1000 Mbit/s.

Självklart finns det en del villaägare som inte ser sig ha nytta av en fiberanslutning, då man kanske redan har dom kanaler man behöver och inte heller använder internet i någon större utsträckning. Ett argument som trots allt kan vara aktuellt i sådana fall är att en fastighet som är ansluten till fiberoptiskt nät bedöms öka sitt marknadsvärde rejält.

Villaföreningen kommer att ta ställning till och presentera dom alternativ som erbjuds. Information publiceras fortlöpande på portalen och har ni som villaägare frågor redan nu, skicka dom gärna till oss så försöker vi att sammanställa och se till att dom besvaras av antingen nät- eller tjänstleverantörerna.

Kontakta Oss

Från privatflygaren Nils Håkansson har vi fått in lite nytagna bilder av Bara - "lite grann från ovan". Vi tackar så hjärtligt och vet att det uppskattas mycket av Baraborna.

Ett antal protokoll från slutet av 2009 och första halvan av 2010 finns nu publicerade.

Länk direkt till Brukarstyrelsens sektion på Baraportalen

Information från Svedala anhörigförening 

Svedala Anhörigförening har blivit inbjuden till Vårdutskottsmöte för att presentera sig. Nedan följer en sammanställning över punkter som vi vill arbeta intensivt med. Många andra punkter är viktiga men vi kan inte greppa över allt på en gång utan räknar med att återkomma ”under resans gång”.

Enligt SCB är det ca 900 tusen människor i vårt land som har någon form av nedsatt funktion och är följaktligen tacksam för någon form av hjälp från anhöriga eller andra godhjärtade människor. Det blir 10 % av hela befolkningen. Med andra ord så är vi alla anhöriga i någon mån. Det enda som behövs är ett gott hjärta till våra medmänniskor. Alla är välkomna som medlemmar!!!

Svedala Anhörigförening återstartades 2010-04-14 ca 30 personer var närvarande. Föreningen skall arbeta enligt dess stadga men har tre huvudprinciper

Fortsätt genom att klicka "Läs mer"

Baraskolans skolgård har krympt som en följd av bygget i centrum

Många träd och buskar har tagits bort och flera barn tycker att rasterna blivit betydligt tråkigare eftersom det inte finns lika mycket att göra. Skolgården blir mindre i framtiden men förhoppningsvis står en ny skolgård klar när höstterminen startar nästa år. Många barn saknar träden och buskarna som försvunnit. Sandlåda och gungor får inte heller plats nu när det byggs både multihall och snart också bostäder i Bara centrum.

– Min pojke som går i tvåan tycker att rasterna blivit tråkiga. Jag förstår att det är så här under en begränsad tid men jag tycker inte att det hjälper barnen som går här nu att trösta sig med att det blir bättre om 1-2 år, berättar Camilla Ljung.

Läs mer på Skånskan.se